{"id":1157,"date":"2007-10-23T14:56:55","date_gmt":"2007-10-23T14:56:55","guid":{"rendered":"http:\/\/elli.annall.is\/2007-10-23\/gagnryni-gunnar-og-snorra\/"},"modified":"2007-10-23T14:56:55","modified_gmt":"2007-10-23T14:56:55","slug":"gagnryni-gunnar-og-snorra","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ispeculate.net\/writings\/2007\/10\/23\/gagnryni-gunnar-og-snorra\/","title":{"rendered":"Gagnr\u00fdni Gunnars"},"content":{"rendered":"<p>Gunnar \u00deorsteinsson kom fram \u00ed \u00fe\u00e6ttinum &#8220;Silfri Egils&#8221; og gagnr\u00fdndi har\u00f0lega n\u00fdja Bibl\u00edu\u00fe\u00fd\u00f0ingu og sag\u00f0ist s\u00e6r\u00f0ur vegna hennar. Gagnr\u00fdni hans var a\u00f0 \u00e9g held fj\u00f3r\u00fe\u00e6tt.<!--more--><\/p>\n<p><strong>Monogenes<\/strong><\/p>\n<p>Hugtaki\u00f0 monogenes sem \u00ed gr\u00edsku \u00fe\u00fd\u00f0ir eini sonur\/einkasonur, var \u00ed eldri \u00edslenskum \u00fe\u00fd\u00f0ingum \u00fe\u00fdtt sem eingetinn. \u00deetta var lei\u00f0r\u00e9tt \u00e1 \u00f6llum st\u00f6\u00f0um nema \u00ed Jh 3.16 \u00ed Bibl\u00edu\u00fatg\u00e1funni 1981. \u00cd n\u00fdju \u00fe\u00fd\u00f0ingunni er \u00feetta lei\u00f0r\u00e9tt l\u00edka \u00ed Jh 3.16. Gunnar vill vi\u00f0halda vitlausu \u00fe\u00fd\u00f0ingunni. (<a href=\"http:\/\/www.tru.is\/svor\/2007\/10\/eingetinn_eda_einkasonur\">Sj\u00e1 n\u00e1nar um \u00feetta h\u00e9r<\/a>)<\/p>\n<p><strong>Arsenokoitoi<\/strong><\/p>\n<p>Or\u00f0i\u00f0 Arsenokoitoi kemur fyrir \u00e1 tveimur st\u00f6\u00f0um \u00ed br\u00e9fum P\u00e1ls \u00ed upptalningu \u00e1 l\u00f6stum. Or\u00f0i\u00f0 er a\u00f0 \u00f6\u00f0ru leiti \u00f3\u00feekkt \u00ed gr\u00edsku, nema \u00ed textum sem v\u00edsa \u00ed lastalista P\u00e1ls. Or\u00f0i\u00f0 vir\u00f0ist v\u00edsa til einhvers konar saml\u00edfs tveggja karlmanna, en \u00fea\u00f0 er \u00fe\u00f3 ekki \u00f3umdeilt.  \u00cd eldri \u00fe\u00fd\u00f0ingu er or\u00f0i\u00f0 \u00fe\u00fdtt sem kynvillingar. Arsenokoitoi er \u00fe\u00fdtt me\u00f0 setningu \u00ed n\u00fdju \u00fe\u00fd\u00f0ingunni sem er \u00ed raun jafn \u00f3lj\u00f3s og upphaflega or\u00f0i\u00f0 sj\u00e1lft. (<a href=\"http:\/\/elli.annall.is\/2007-10-22\/a-halum-is\/\">Sj\u00e1 n\u00e1nar um \u00feetta h\u00e9r<\/a>)<\/p>\n<p><strong>Adelfoi<\/strong><\/p>\n<p>S\u00fa lei\u00f0 \u00fe\u00fd\u00f0ingarnefndarinnar a\u00f0 \u00fe\u00fd\u00f0a Adelfoi sem systkin en ekki br\u00e6\u00f0ur, s\u00e6rir Gunnar einnig. H\u00e9r er um a\u00f0 r\u00e6\u00f0a vanda sem \u00f6llum \u00fe\u00fd\u00f0endum er velkunnur. \u00c1 a\u00f0 \u00fe\u00fd\u00f0a texta og f\u00e1 fram r\u00e9tta merkingu e\u00f0a \u00e1 a\u00f0 \u00fe\u00fd\u00f0a or\u00f0 fyrir or\u00f0. \u00cd gr\u00edsku er karlkynsor\u00f0i\u00f0 Adelfoi nota\u00f0 til a\u00f0 \u00e1varpa b\u00e6\u00f0i kyn. Br\u00e6\u00f0ur \u00e1 \u00edslensku er hins vegar ekki \u00e1varp til beggja kynja. Spurningin er \u00fev\u00ed hvort notast eigi vi\u00f0 \u00edslenska or\u00f0i\u00f0 br\u00e6\u00f0ur sem er b\u00f3kstafleg \u00fe\u00fd\u00f0ing Adelfoi, e\u00f0a hvort notast eigi vi\u00f0 systkin sem er merkingarleg \u00fe\u00fd\u00f0ing Adelfoi. \u00c9g pers\u00f3nulega hallast a\u00f0 merkingarlegu \u00fe\u00fd\u00f0ingunni eftir a\u00f0 hafa lesi\u00f0 m\u00e9r til um m\u00e1li\u00f0. (<a href=\"http:\/\/elli.annall.is\/2007-10-22\/a-halum-is\/#comment-2328\">Sj\u00e1 n\u00e1nar n\u00e1nar um \u00feetta \u00ed umm\u00e6lum h\u00e9r<\/a> og <a href=\"http:\/\/www.hypotyposeis.org\/weblog\/2006\/01\/on-translation-of-brothers-and-sisters.html\">\u00ed \u00feessari grein h\u00e9r<\/a>).<\/p>\n<p><strong>Ap\u00f3kr\u00fdfuritin<\/strong><\/p>\n<p>\u00d3vissan um ritasafn Gamla testamentisins er l\u00f6ng en segja m\u00e1 a\u00f0 Vulgata \u00fe\u00fd\u00f0ing textans hafi marka\u00f0 viss \u00fe\u00e1ttaskil en Vulgata var latnesk \u00fe\u00fd\u00f0ing Bibl\u00edunnar sem kom \u00fat r\u00e9tt eftir 400 e.Kr. \u00cd Vulgata voru 46 rit \u00ed Gamla testamentinu, samanbori\u00f0 vi\u00f0 39 \u00ed \u00edslensku \u00fe\u00fd\u00f0ingunni fr\u00e1 1912 og auk \u00feess 3 svok\u00f6llu\u00f0 ap\u00f3kr\u00fdf rit. \u00deetta ritasafn var nota\u00f0 \u00ed kirkjunni um aldir (og er v\u00ed\u00f0ast hvar enn) og 1546 sam\u00feykkti kirkju\u00feingi\u00f0 \u00ed Trent a\u00f0 festa Vulgata \u00fe\u00fd\u00f0inguna sem eina endanlegu r\u00e9ttu latnesku \u00fe\u00fd\u00f0inguna \u00e1 textanum og sta\u00f0festi \u00fear me\u00f0 ritasafni\u00f0.<\/p>\n<p>Fram til 1813 voru Ap\u00f3kr\u00fdfub\u00e6kurnar taldar tilheyra ritasafni Bibl\u00edunnar \u00e1 \u00cdslandi l\u00edkt og v\u00ed\u00f0ast hvar annars sta\u00f0ar, en fyrir tilstu\u00f0lan Ebenezar Henderson sem st\u00f3\u00f0 a\u00f0 \u00fe\u00fd\u00f0ingunni \u00fea\u00f0 \u00e1r, var ritasafn GT \u00ed \u00edslensku \u00fe\u00fd\u00f0ingunni skori\u00f0 ni\u00f0ur \u00ed 39 b\u00e6kur og \u00feannig hefur \u00fea\u00f0 veri\u00f0 h\u00e9r \u00e1 landi fram til \u00feessa. \u00c1kv\u00f6r\u00f0un Henderson bygg\u00f0ist \u00e1 \u00fev\u00ed a\u00f0 hann tilheyr\u00f0i hinum reformerta armi kirkjunnar sem leit \u00e1 \u00fea\u00f0 sem hluta si\u00f0breytingarinnar a\u00f0 hafna Vulgata ritasafninu sem hinum eina r\u00e9tta canon, en notast vi\u00f0 lista sem s\u00ed\u00f0an var sta\u00f0festur \u00ed Westminster j\u00e1tningunni 1647 (<a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Jewish_canon\">H\u00e6gt er a\u00f0 leita \u00ed smi\u00f0ju Wikipedia til a\u00f0 lesa um \u00fer\u00f3un ritasafns gy\u00f0inga<\/a>, sem hefur alla t\u00ed\u00f0 veri\u00f0 fl\u00f6ktandi). \u00dev\u00ed eru m\u00f3tm\u00e6li Gunnars \u00ed raun krafa um a\u00f0 hafna \u00fev\u00ed ritasafni Bibl\u00edunnar sem kirkjan studdist vi\u00f0 allt fr\u00e1 \u00e1rinu 400, og taka \u00feess \u00ed sta\u00f0 upp lista yfir r\u00e9tt rit sem var sam\u00feykkt af til \u00feess a\u00f0 gera f\u00e1mennum h\u00f3pi tr\u00famanna 1647.<\/p>\n<p><strong>S\u00e6rindin<\/strong><\/p>\n<p>\u00cdtreka\u00f0 \u00ed Silfri Egils tala\u00f0i \u00fe\u00e1ttarstj\u00f3rnandi um hversu Bibl\u00edufr\u00f3\u00f0ur Gunnar v\u00e6ri. Af ofangreindu m\u00e1 vera lj\u00f3st a\u00f0 anna\u00f0 tveggja var Egill a\u00f0 h\u00e6\u00f0a Gunnar, enda oflof h\u00e1\u00f0, e\u00f0a hitt a\u00f0 framkoma og sj\u00e1lfs\u00f6ryggi Gunnars blekkti stj\u00f3rnandann. Lj\u00f3st er a\u00f0 athugasemdir Gunnars og kvartanir eru ekki bygg\u00f0ar \u00e1 \u00feekkingu og visku \u00e1 svi\u00f0i Bibl\u00edufr\u00e6\u00f0a, heldur tilfinningalegri tengingu vi\u00f0 gamla \u00fe\u00fd\u00f0ingu \u00e1 st\u00f3rkostlegri b\u00f3k. \u00dea\u00f0 er ekkert rangt vi\u00f0 a\u00f0 tengjast b\u00f3k tilfinningalegum b\u00f6ndum, \u00feykja v\u00e6nt um or\u00f0in sem f\u00e6r\u00f0u mann til tr\u00faar, og vera s\u00e1r yfir breytingum. Breytingar eru nefnilega erfi\u00f0ar \u00f6llum. En a\u00f0 tengja \u00feessi s\u00e1rindi vi\u00f0 fr\u00e6\u00f0imennsku e\u00f0a einhvers konar vitneskju um r\u00e9tt og rangt \u00feegar kemur a\u00f0 Bibl\u00edu\u00fe\u00fd\u00f0ingum er \u00f3faglegt og ekki s\u00e6mandi fullor\u00f0inni manneskju sem vill l\u00e1ta taka sig alvarlega.<\/p>\n<blockquote><p> \u00deessi gamla g\u00f3\u00f0a saga<\/p>\n<p>gr\u00edpur mig \u00e1 einhvern h\u00e1tt.<\/p>\n<p>H\u00fan mun \u00e6 um alla daga,<\/p>\n<p>eiga sama t\u00f6fram\u00e1tt.<\/p><\/blockquote>\n<p><em>(<a href=\"http:\/\/halldorelias.blog.is\/blog\/halldorelias\/entry\/345535\/\">Umr\u00e6\u00f0ur um \u00feessa grein fara fram \u00e1 halldorelias.blog.is<\/a>)\u00a0<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Gunnar \u00deorsteinsson kom fram \u00ed \u00fe\u00e6ttinum &#8220;Silfri Egils&#8221; og gagnr\u00fdndi har\u00f0lega n\u00fdja Bibl\u00edu\u00fe\u00fd\u00f0ingu og sag\u00f0ist s\u00e6r\u00f0ur vegna hennar. Gagnr\u00fdni hans var a\u00f0 \u00e9g held fj\u00f3r\u00fe\u00e6tt.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"wds_primary_category":0,"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-1157","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-islenska"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ispeculate.net\/writings\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1157","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ispeculate.net\/writings\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ispeculate.net\/writings\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ispeculate.net\/writings\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ispeculate.net\/writings\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1157"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ispeculate.net\/writings\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1157\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ispeculate.net\/writings\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1157"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ispeculate.net\/writings\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1157"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ispeculate.net\/writings\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1157"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}